mhwc

.

Dag 5: Riquewihr till Itterswiller

Publicerad 2010-07-12 12:44:50 i Resa

Dagens etapp var på 31km.

Nu på morgonen upptäckte jag hemligheten med tevattnet: man fick be om det. Jag förstår mig inte på fransmännen; man förutsätts prata med andra här...

Cyklingen idag inleddes med att vi cyklade upp genom Riquewihr. Det var brant. På ovansidan kunde man betrakta den pittoreska stadsporten och en del av den gamla ringmuren, med tillhörande hus.



Vägen gick vidare till Hunawhir, Ribeauvillé, Bergheim, Kintzheim, Châtenois till Scherwiller. Där var det lunch och besök hos Domaine André Dussourt, komplett med vinprovning.



Mätta och lulliga cyklade vi sedan vidare; Dieffenthal, Dammbach-la-Ville, Blienschwiller, Nothalten paserades innan vi nådde fram till Itterswiller. Vi tog in på Hôtel Kieffer.

Hotellet var charmigt. Vi lyckades titta in på en vinprovning och fick ett glas pinot noir som vi avnjöt på en bänk under en vinranka medan vi väntade på att det skulle bli dags för den gemensamma middagen. Utsikten över landsbygden var fin; hela stället beskrivs, som så mycket annat i området, bra av ordet pittoreskt. Det är klart; det finns moderna inslag också. Idag har vi till exempel cyklat förbi en Lidl-butik.

Dagens gemensamma middag var kanske inte den mest inspirerande rätten; en rustik gryta med framträdande kålrotssmak, och mysteriekött(1) i en brun sås.

Utanför vårt rum fanns en balkong/loftgång där man kunde sitta och avnjuta solnedgången, om vädret hade varit bra. Nu slapp vi det. Sängarna var något korta och hade gavel både vid huvudände och fotände, något som inte riktigt passar oss långa nordbor. Täckena var som vanligt hejdlöst för varma, och naturligtvis fanns det extra filtar i ett skåp. I badrummet kunde förnimmas en svag mögellukt. Det blir så när enda ventilationen är ett 12cm grovt rör med självdrag. Detta är ett genomgående tema för små hotell har jag tyckt mig märka.

Hotellet ligger i ett gammalt sten och korsvirkeshus, och det fanns en hel del udda mått, vinklar och vrår. Till exempel var frukostmatsalen delad i två, varav en del låg en halv trappa ner genom ett lågt valv. Där luktade det vinkällare, en inte helt behaglig doft.

Vi har noterat att skyltar som anger hastighet är något av ett förslag eller råd; genomgående är byarna skyltade trettio (och det behövs) men man kör så fort man vill och kan. Vem som lämnar företräde är en förhandlingsfråga, och parkering sker lite där man känner för det, gärna på trottoarer, och gång- och cykelbanor. Inte för att det finns så många av de senare, men ändå. Ibland finns det målade parkeringsrutor upp på trottoaren också, vilket tydligt markerar dess status i trafiksammanhang.

Där en cykelbana korsar en väg är asfalten ofta målad, heltäckande. Grönt är en vanlig färg, men man tar vad man haver; vi har t.ex sett rosa användas idag. Överlag är man förtjust att måla med heltäckande färg på asfalten, det blir säkert extra bra vid regn.

____
1/ Dvs, det går inte att avgöra vilket djur det kom från. Troligen var det nötkött, men det kan ha varit åsna eller känguru eller ...

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Mhwc

Jag är en lätt medelålders man med smak för intellektuella äventyr. Om du, mot förmodan, vill komma i kontakt med mig så är min epostadress förnamn.efternamn@gmail.com. Eller så kan du lämna en kommentar på senaste inlägg. Det har hänt att jag svarat - ibland efter 9 månader. :)

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela